Akut perikardit (Acute pericarditis / Pericarditis acuta) är ett akut inflammatoriskt syndrom i hjärtsäcken (Pericardium) som står för cirka 5% av alla akutmottagningsbesök för icke-ischemisk bröstsmärta 1,2. Diagnosen fastställs kliniskt med hjälp av Europeiska kardiologföreningens (ESC) kriterier, och förstahandsbehandlingen kombinerar kolkisin (Colchicine) med acetylsalicylsyra eller ett nonsteroid antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) för att förebygga recidiv 1,3.
Epidemiologi (Epidemiology)
Akut perikardit (Acute pericarditis) förekommer i alla åldersgrupper men uppvisar en incidenstopp hos män i åldern 16–65 år 1,2. Upp till 15–30% av patienterna som behandlas utan kolkisin (Colchicine) drabbas av recidiverande perikardit inom 18 månader 3.
Etiologi (Aetiology)
I den den lilla delen av världen med utvecklad sjukvård är 80–90% av fallen idiopatiska eller förmodat virala till ursprunget 1,2:
infektiös (Infectious): viral (Coxsackievirus, echovirus, adenovirus, SARS-CoV-2, HIV), bakteriell (Mycobacterium tuberculosis — den ledande orsaken i endemiska regioner), svampinfektion
autoimmun och post-kardiell skada (Autoimmune and post-cardiac injury): systemisk lupus erythematosus (SLE), reumatoid artrit, Dresslers syndrom (Dressler syndrome), post-perikardiotomisyndrom 1
metabol (Metabolic): uremisk perikardit vid avancerad kronisk njursjukdom, myxödem
neoplastisk (Neoplastic): metastaserad lung- eller bröstcancer, lymfom
| Etiologisk kategori (Aetiological category) | Vanliga orsaker och tillstånd (Common causes and conditions) |
|---|---|
| Viral och idiopatisk (Viral and idiopathic) | Coxsackievirus, echovirus, adenovirus, SARS-CoV-2, HIV 1,2 |
| Autoimmun (Autoimmune) | Systemisk lupus erythematosus (SLE), reumatoid artrit 1 |
| Metabol (Metabolic) | Uremisk perikardit, hypotyreos (Myxoedema) |
Klinisk presentation (Clinical presentation)
Enligt riktlinjerna från European Society of Cardiology (ESC) kräver en klinisk diagnos av akut perikardit (Acute pericarditis) minst 2 av följande 4 kriterier 1:
perikarditbröstsmärta (Pericarditic chest pain) (>85–90% av fallen): skarp, pleuritisk retrosternal smärta som strålar mot trapeziusranden via nervus phrenicus innervation och förbättras vid upprätt sittande och framåtlutning
perikardiellt gnidningsljud (Pericardial friction rub) (<33% av fallen): högt, raspigt, trifasiskt auskultationsljud som hörs bäst vid vänstra sternalkanten
karakteristiska ekg-förändringar (Characteristic ECG changes) (upp till 60% av fallen): nya utbredda ST-höjningar och/eller PR-depressioner
perikardialvätska (Pericardial effusion) (upp till 60% av fallen): ny eller förvärrad vätska vid transthorakal ekokardiografi
Utredningar (Investigations)
Ekg (ECG)
12-avlednings-ekg:t utvecklas klassiskt genom fyra sekventiella stadier 1,2:
stadium 1 (timmar till dagar): utbredda konkava ("sadelformade") ST-höjningar och PR-depressioner över extremitets- och prekordiala avledningar, med reciproka ST-sänkningar i aVR; förekomst av Spodicks tecken (Spodick's sign)
stadium 2 (1–2 veckor): normalisering av ST- och PR-segment med avflackade T-vågor
stadium 3 (2–3 veckor): diffus T-vågsinversion (som uppträder först efter att ST-segmenten återgått till baslinjen, till skillnad från ST-höjningsinfarkt (ST-elevation myocardial infarction))
stadium 4 (veckor till månader): återgång till normal baslinje-ekg
Laboratorieprover (Laboratory)
inflammationsmarkörer (Inflammatory markers): förhöjt C-reaktivt protein (CRP), sänka (ESR) och leukocytos stöder diagnosen 1
kardiellt troponin (Cardiac troponin): lätt förhöjt hos 20–30% av patienterna vilket indikerar samtidig myokardinflammation (myoperikardit / Myopericarditis) 1,2
Bilddiagnostik (Imaging)
transthorakal ekokardiografi (Transthoracic echocardiography): rekommenderas till alla patienter för att kvantifiera vätska och utesluta hjärttamponad (Cardiac tamponade) 1
hjärt-magnetisk resonanstomografi (Cardiac MRI): påvisar cirkumferent perikardiell förtjockning (>3 mm), T2-STIR perikardiellt ödem och sen gadoliniumförstärkning (LGE)
Behandling (Management)
förstahands medicinsk behandling (First-line medical therapy): högdos acetylsalicylsyra (750–1000 mg var 8:e timme) eller ibuprofen (600 mg var 8:e timme) med gastroprotektion i 1–2 veckor, kombinerat med lågdos kolkisin (Colchicine) (0,5 mg en gång dagligen om <70 kg eller 0,5 mg två gånger dagligen om ≥70 kg) i 3 månader 1,3
träningsrestriktion (Exercise restriction): undvikande av ansträngande fysisk aktivitet till symtomfrihet och normalisering av CRP, ekg och ekokardiogram 1
kortikosteroider (Corticosteroids): reserveras enbart för patienter med kontraindikationer mot NSAID/kolkisin eller specifika autoimmuna indikationer 1,3
Differentialdiagnos (Differential diagnosis)
ST-höjningsinfarkt (ST-elevation myocardial infarction): konvexa ("tombstone") ST-höjningar lokaliserade till ett kranskärls territorium utan PR-depression 1,2
benign tidig repolarisering (Benign early repolarisation): ST-höjning störst i prekordiala avledningar med J-punktsnotering
lungemboli (Pulmonary embolism): pleuritisk bröstsmärta med takykardi, hypoxi och ekg med högerbelastning